Boktips!
Ensamheten värst av Siri Johansson - En läsdagbok
Sven Teglund, Siris son, har gjort ett urval och publicerat denna dagbok skriven av en äldre kvinna i slutet på hennes liv. Förteckningen över vilka som ringt, vad hon ätit, virkat, sett på tv, vilka som hälsat på - men framför allt hennes oro och hennes böner, som blir intensivare ju äldre hon blir - är ömsom långsamma, ömsom drabbande, och på det stora hela en finstämd skildring av vardag och ensamhet. Dagboksinläggen är uppställda som dikter, med orginalstavningar och förkortningar, och mot slutet en hel del upprepningar. En efter en går de bort, hennes vänner och bekanta, hamnar på ålderdomshem, husen säljs, livet förändras. Svårast drabbar döden av hennes syster Rut, i dagboken kallad Moster Rut, som varit hennes största stöd.

Det är makabert, måhända, men det jag tyckte bäst om att läsa var den senare delens inlägg, efter den första proppen och då hon flyttat till ett serviceboende. Det är då upprepningarna börjar och bönerna blir mer och mer intensiva. Jag ser likheter med kvinnor som finns eller funnits i mitt liv, och känner en stark ömhet och vördnad inför denna skildring av ett ensamt liv.
Att ge ut dagboken ser jag som en kärlekshandling av hennes son, vars akvareller av hennes spetsdukar också finns med i boken. Ett enkelt, litet liv, kanske man kan känna. Jag önskar att jag fått samtala med henne, lära känna henne, jag får känslan av att hon bär på mer tankar än de som nedtecknas i hennes dagbok.
Egentligen säger jag kanske: jag önskar att jag lärde känna hennes representanter i mitt egna liv. Ensamheten i ålderdomen är svår. Jag får genast lust att se till att mina egna föräldrar får plats hos mig när de blir gamla. Det gamla sättet att leva, då den äldre generationen delade boende med den yngre, vuxna – är det inte mer humant? Kanske inte för tätt inpå, alla vill ju leva sina egna liv, ha sina egna platser. Men att man finns där för varandra, skingrar ensamheten?
Boktips
Havet - Mats Kempe

Mats Kempes nya bok Havet är en fantasifull genreöverskridande text. Här knyts en mängd trådar och associationer samman av Sandy Dennys korta, och hennes pappa Neils, ensamma liv. Havet är en myllrande text av personliga reflexioner, landskapsteckningar, fågelskådning, tennis och dödens omedelbara närhet.
Boktips
Barmark - Malin Nord

Jag älskar Barmark. Det här är en bok vars språk jag badar i, flyter med och inte vet jag, glittrar i. Finner pärlor både här och var, metaforer som inte blir svulstiga (som många andra samtida, som jag upplever som "övergjorda") utan istället skapar poetiska bilder som jag kan tro på. Läs mina reflektioner över en poetisk läsupplevelse.
Boktips
Ensamheten värst av Siri Johansson - En läsdagbok

Sven Teglund, Siris son, har gjort ett urval och publicerat denna dagbok skriven av en äldre kvinna i slutet på hennes liv. Förteckningen över vilka som ringt, vad hon ätit, virkat, sett på tv, vilka som hälsat på - men framför allt hennes oro och hennes böner, som blir intensivare ju äldre hon blir - är ömsom långsamma, ömsom drabbande, och på det stora hela en finstämd skildring av vardag och ensamhet. Dagboksinläggen är uppställda som dikter, med orginalstavningar och förkortningar, och mot slutet en hel del upprepningar. En efter en går de bort, hennes vänner och bekanta, hamnar på ålderdomshem, husen säljs, livet förändras. Svårast drabbar döden av hennes syster Rut, i dagboken kallad Moster Rut, som varit hennes största stöd.
Boktips
Marken av David Väyrynen - En läsdagbok

Jakten på det ”autentiska”, det äkta och råa, okonstlade, tycks vara något som ”hipsterkulturen” slår knopar på sig själv för att hitta och exploatera, förpacka till unika dussinvaror och sälja sälja sälja. Helst till helt ovärdiga priser, eftersom det ju är ”på riktigt”. I Sverige tycks det vara det norrländska som ska stå för det autentiska, det oförstörda. Ska man gå efter mediabilden, skulle varenda stockholmshipster göra i brallorna bara de fick kliva in hos farbror Kalle, gampojk, bostadsort Skatamark (slumpmässigt vald ”samlad bebyggelse” i Norrbotten). Den äkta smutsen, skotern på bakgården, den otvättade hellyhansen, vedtravarna, tuggtobaken, dunken. Med hembränt, alltså.