I Philip Roths uppmärksammade roman Konspirationen mot Amerika, där flygaren och nazistsympatisören Charles Lindberg blir USA:s president i en fascistisk statsutveckling, är berättarperspektivet den judiska miljö som står författaren nära. I Jag var en arier tar Tony Samuelsson ett omvänt grepp. Han tar risken och låter berättandet ske inifrån den nazistiska tankevärlden. Huvudpersonen Tomas Robladh är uppvuxen i en framstående och kulturellt belevad nazistisk familj. Fader är en lokal Führer i den del av det nya stora riket som tidigare utgjorde Sverige. Tomas lever inte upp till familjens förväntningar när hans ambition stannar vid att arbeta som sportjournalist. I samband med ett jobb kommer han kontakt med ett fotografi av ett damfotbollslag från 1949. Det tvingar Tomas att ifrågasätta sin bakgrund och livssituation.
Germanien styrs av Albert Speer. Han överlevde Hitler och blev rikets Führer. Speer har avskaffat utrotningslägren och förflyttat judarna österut, bortom Ural. I Germanien finns det endast plats för arier. Speer älskar Sverige och folket som rättade in sig i ledet när krigets resultat var ett faktum. Stockholm är rikets andra stad. Den nya maktens män handplockar Speer bland författare och kulturutövare eftersom de inte strävar efter egen makt utan bara är ute efter bekräftelse.
Här har vi ett centralt tema i boken. Litteraturens och författarnas samhällsengagemang och samhällsansvar utsätts för noggrann undersökning i romanen. Författarna framträder både som oppositionella och som medlöpare. Det finns hos Tony Samuelsson ingen neutral litteratur. En författare står inte över samhället och dess utveckling, han eller hon är en del av den. I romanen är det en lätt förklädd Stig Dagerman som högst påtagligt symboliserar frågan om litteraturens och författarnas roll.
Förutom rösterna av Tomas och Albert Speer, hör vi också Tomas flickvän Karin. Genom Tomas träffar Karin den mest uppburne nazistiske författare, som hon skriver en avhandling om. Karin är indragen i en motståndsgrupp och genom att utnyttja sin närhet med författaren och Robladhs familj kan hon komma nära inpå Speer. Potentiellt skulle Karin kunna ta livet av Führern.
Jag var en arier är en kontrafaktisk roman. Den blickar bakåt i tiden och spekulerar i vad som kunde ha hänt om det som faktiskt hände inte hade hänt. Som litterär genren är närbesläktad med SF men dragen av det realistiska är högst påtagligt. Det förstärks av att Tony Samuelsson använder sig av kända svenskar i romanen för att bygga upp referensram av autentiska personer.
Tony Samuelsson beskriver hur oroande lätt det är för att en ny samhällsmentalitet att vinna insteg på samhällets alla nivåer och hur snabbt en tidsanda kan förändras. Han fångar atmosfären av ett totalitärt system som fungerar utan övervåld, miljöskildring och karaktärer är realistiska, språket andas den disciplinerade och byråkratiska distans som kännetecknar samhällsklimatet.
Det är skrämmande hur enkelt det är att manipulera ett demokratiskt samhälle, varnar Samuelsson. Men han ger inga förenklade svar. Det höjs inga moraliserande pekfingrar av författaren. Det finns ingen universell sanning eller rättrådighet. Människan är komplex, på individnivå är det inte svart eller vitt. Vem som helst av oss kunde ha varit Tomas.
Entré: 50:- (30:- för ungdom/medlem)
Biljetter beställs via telefon (090 - 12 18 30) eller genom besök på caféet.