Det råder en isande kyla genom hela berättelsen, vinden viner i de gamla ödegårdarna i Tornedalen där råttor och damm har tagit över. Också kring förtvivlade människors öden drar det kalla vindar. Människor som hoppades och trodde på ett värdigt liv i Sovjetunionen bort från fattigdom och nöd i Sverige, och som gick över gränsen med en övertygelse som snart övergick i tvivel och förtvivlan.

 

När Katrine öppnar sin dementa mammas post finner hon flera brev där någon vill köpa mammans hus i Norrbotten. Eftersom Katrine aldrig har hört talas om huset, blir hon nyfiken på hur det ligger till och åker upp från Stockholm för att se det. Samtidigt sker ett brutalt mord på den enstörige grannen i gården intill. Frågorna kring sin mammas bakgrund driver Katrine, som är arbetslös journalist, att undersöka sina döda släktingars historia. Spåren leder henne till Sankt Petersburg och Petrozavodsk och hon åker dit för att ta reda på vad som hände med hennes morfar och hans kamrater som for iväg för att vara med om att skapa den nya arbetarstaten.

Bilden av livet i de nutida ryska städerna är också mörk och iskalla kårar drar längs ryggraden när jag läser om Katrines möten i urblåsta hus. Den organiserade brottsligheten med sina mäktiga män i toppen har ett stort inflytande i dagens Ryssland och de har även sina fingrar med i den här historien.

Det sker flera mord under berättelsens gång men det är ändå inte jakten på mördarna som håller upp spänningen och intresset. Nej det är de trovärdiga berättelserna om människorna, stämningen som skickligt målas upp. Jag är med hela vägen och kommer inte att glömma vad jag läser. Mordgåtans lösning däremot berör mig inte, boken hade inte behövt skrivas som en deckare, den håller ändå.

 

Entré: 50:- (30:- för ungdom/medlem)

Biljetter beställs via telefon (090 - 12 18 30) eller genom besök på caféet.